En blogg med tankar om allt och ingenting...

Oj, oj... Första var jag hemma i måndags eftersom Rebecca hade feber på söndagen. Hon var hemma från dagis både måndag och tisdag vilket gjorde att det var lite svårt att plugga ordentligt. På onsdag fick hon gå på dagis eftersom jag hade personalmöte på förmiddagen och jobbade på eftermiddagen. Men hör och häpna... Jag satt nere på mötet och frös. Tänkte att det nog berodde på vart jag hade suttit (satt i ett hörn av soffan där det brukar dra som mest från ventliationen). När jag kom hem vid 12.30 ställde jag klockan på 14.00 och la mig och vilade. Tvär somnade och vaknade av att klockan ringde. Hade ingen lust alls att kliva upp men släpade mig till köket och tog tempen... 38,8 grader...*suck* Det var bara att släpa sig ner på jobbet eftersom det var jag som skulle vara först på plats och det därför inte fanns någon att ringa och säga att jag var sjuk. Började 14.30 och kände mig som en utrviden disktrasa... Huvudvärk, feber, frossa, nackspärr, ont i kroppen och med en blick som inte hängde med när jag tittade. Som tur var hittade jag en kille som kunde jobba för mig så jag behövde bara vara kvar till 17 och inte till 21 som jag skulle varit egentligen. Låg på soffan under ett täcke resten av kvällen och sov eller halvsov. Igår var jag fortfarande dålig och orkade inte ens pallra mig iväg med Rebecca på dagis. Var helt slut efter att ha släpat mig ut med vovven på en kort promenad (men har man en hund så har man ansvar, så det var bara att gå ut) Inget pluggande då heller... Idag har jag varit nästan i form och har iallafall hunnit läsa endel... Blir väl en stund till nu ikväll och i helgen. Nästa vecka är jag i Härnösand måndag till onsdag... Veckan är iallafall avklarade och förhoppningsvis behöver jag inte göra om den igen =)

Förra veckan när jag var i Härnösand passade jag på att åka ner till Sundsvall och hälsa på min Miuspius! Åhh, vad det var roligt att träffa dig igen!!! Tänk att 20 mil (jaa, egentligen bara ca 17 mil) kan vara så långt bort... Nåja det var såå roligt att bara sitta och prata, ta igen sig på lite skvaller och bara må gott. Glömde ju till och med bort tiden så det blev ganska sent innan jag kom tillbaka till Härnösand igen.

Självklart passade jag på att se lite av Birsta också. Sambon hade en lista med saker som skulle inhandlas på Biltema. Nått IKEA blev det inte den här gången. Passade istället på att kika in på det stora och nya Coop Forum som de öppnat nästgårds med IKEA. Stort och fint, jag längtar tills de öppnar ICA Maxi här i stan... Var också upp till MediaMarkt, önskar att de kunde öppna här i stan så man kunde handa där istället för att behöva gå på OnOff. Inget ont om OnOff men jag tycker att MediaMarkt har bättre utbud och deras stora plus är att det i butiken är ganska mycket personal, vilket i sin tur innebär att man inte behöver vänta hela dagen på att få hjälp.

Nä nu kanske man ska ta och försöka plugga lite. Åtminstone försöka få ordning på vad man behöver kunna inför tentan som är nästa vecka... Håll en tumme för mig på onsdag morgon!

Jag har gjort ett konstaterande: Vissa tänker, vissa tänker lite och vissa tänker inte alls!
När jag var ute och körde bil i helgen mötte jag först några på cykel. Det var helt OK för de hade ändå lyse även om det inte hade varit helt fel med några reflexer. Sedan mötte jag några som var ute och gick, några barn och vuxna samt en hund, INTE EN ENDA REFLEX!!! Jag mötte också en person senare som var ute och gick med en hund. Personen syntes jättebra eftersom en illgul reflexväst fanns. Tyvärr tog tydligen kunskaperna och vettet slut där eftersom hunden inte hade en enda reflex och syntes jättedåligt! Eftersom det tydligen verkar vara mode att vara mestadels utan reflexer och inte tycka att det är viktigt att ens eget husdjur syns så måste jag vara totalt ute! Själv pälsar jag på migsjälv en reflexväst och har även insydda reflexer i jackan. Trixa (hunden) har en egen reflexsele och ett reflexhalsband på sig samt ett reflexkoppel. Är jag dum eller har de som inte har reflexer på sig missat nått?

Jag har hittat någonting nytt på nätet, kallas för bilddagboken och verkar vara skoj. Om ni är in dit så hittar ni mig som användare: Trixa2003
Jag försöker uppdatera när jag hinner. Men det var smart för man kan även MMS:a in bilderna och är därför inte så data beroende. Jag som är så dålig på att få in bilderna i datorn...

Sambon har tjackat en ny amazon, ett renoveringsobjekt som han ska hämta till helgen. Vi vet inte ens vad det är för årsmodell på skiten, men köpte den ändå... Nåja, det gick ju bra sist när vi köpte Cheva Van. Den köpte vi osedd och det blev ju hur bra som helst!

I flera veckor har jag nu funderat över många av alla dessa förkortningar mm som alla... eller iallafall många använder sig av på nätet, framförallt ungdomar. Jag kan inte begripa vad det ska vara bra för! Några av dem har jag faktiskt lyckats lärt mig vad de betyder, det har eleverna jag haft på skolan upplyst mig om. Men nu den senaste månaden har det dykt upp någonting som jag inte fattar ett skvatt av och jag tror att det främst är tjejer som använder sig av det. Vad i hela friden menas med: <3
I min värld skulle jag översätta det med: "krokodilgap-åt-höger-trea" eller "mindre-än-tre" men det lär ju vara helt fel antar jag för varför skulle någon skriva någonting liknande? Måste vara så att jag håller på att bli gammal när man inte riktigt hänger med längre...

Trixa är fortfarande mer hårlös än vanligt och dessutom, just nu, en "spybobba". Imorse kom all maten upp men i övrigt verkar hon må bra. Nu fick hon ris och mosade fiskbullar till kvällsmat, vilket verkade vara uppskattat för hon smaskade i sig allt med god aptit och det fick stanna i magen.

Rebecca är pigg som en mört! Hon längtar till dagis och det är väl inte så konstigt eftersom hon varit ledig i 3 veckor. Tur att hon ska få gå dit nästa vecka! Undrar hur länge "trotsåldern" sitter i? Det lär väl variera från barn till barn antar jag men det vore ju trevligt om man visste på ett ungefär iallafall... *suck*... hon har ju inte ens fyllt 3 än så envisheten lär väl hinna bli 24000 gånger värre än den är nu...*suck igen*...

Nästa vecka åker jag till Härnösand igen. Känns som om jag nyss kom därifrån... Nåja, det ska väl gå bra antar jag, men jag känner mig inte riktigt motiverad... Hoppas att motivationen hittar dit jag är snart! Nä nu ska jag återgå till filmen som går på TV:n, Dödligt vapen 4... riktigt bra film om jag får säga det själv.

Jaha, då har plugget kört igång igen. Skönt på ett vis men jobbigt på ett annat. Tur att det bara är 3 terminer kvar nu... Fast den här terminen känns ganska tuff... 3 tentor och en B-uppsats... Ja, ja det ska väl gå på något vis. På jobbet rullar det på som vanligt, även om det nu har varit ovanligt lugnt, lugnet före stormen? Fast jag tror jag kommer bli gråhårig på chefen... han är inte rikigt som en chef borde vara, tar inget ansvar och följer inte upp det han lovat och såna saker. Vad irriterad man kan bli på sånt! Bättring önskas! 

Rebecca håller sakta men säkert på att glida in i 3-års-trotsen. I stort sett varje gång man säger ifrån tjuter hon högt i protest och släpper fram stora flöden av sina krokodiltårar. Då gäller det att vara bestämd! ... *suck*... hoppas det går över snart... På lördag är Rebecca bjuden på napp-slutar-kalas hos Ellika. Idag var vi på Barnens Hus och köpte en napp-slutar-present, hoppas hon gillar den. Rebecca ville helst att vi skulle köpa hela affären när vi var där. Hon ville ha en bil, en cykel, böcker, spel, pussel, filmer, dockor, bollar, lego, glass...jaa, listan kan göras lång. Hon fick en glass (det var halvapriset på alla glassar) och ett pussel, tror det blev bra.

Tussar över allt! Jag tror att Trixa snart kommer att vara nakenlabrador. Tycker att jag sopar upp päls som borde räcka till minst 50 hundar varje dag... Nångång tar det väl kanske slut... man får väl se om hunden är utan päls då. Just nu är hon inne i en ben-gnagar-period vilket innebär att man helatiden trampar in på tuggben i fötterna efter det man så galant undvikit alla Rebeccas leksaker... Faktum är att hon just nu ligger och tuggar förfullt och smaskar så högt att man knappt hör TV:n.. och så vet man att när hon kliver upp från golvet så har man en hårkontur där hon har legat. Ser ungefär ut som när poliserna i en deckare ritar ut konturen runt den mördade personen...fast i Trixas fall är konturen inte gjord av tejp eller krita utan av hår...*suck igen*... 

Nej bäst man tar och gör nån nytta... som att sopa kanske...

Jag har blivit nominerad av "Sammor" Marie.

Så här går nomineringen till:

1. Den nominerade får lägga upp bilden på hans/hennes blogg.
2. Länka till personen du fick den ifrån!
3. Nominera minst 7 andra.
4. Länka till dom i inlägget.
5. Lämna ett meddelande på den nominerades blogg.

Skickar tillbaka till Marie, då jag inte vet hur 17 jag får namnet att bli en länk som alla andra så snyggt gjort gör jag på det gamla hederliga sättet. http://virus.blogg.se/

Jag har inte heller så många som jag känner som bloggar så det blir nog bara två till och tyvärr inte sju.

Sandras blogg fick jag nyss nys om. http://sandrasiljeholm.blogg.se/ Tack för att jag får bo hos dig under mina Härnösandsveckor!

Malins blogg får det också bli. http://malinedblad.blogspot.com Vi var nära vänner under högstadietiden. Det är kul att vi kan "ses" på nätet nu!

Ha en b

Jaha, då var dagarna i Härnösand slut för denna gång. Men om två veckor är det dags igen...
Hur har då veckan varit? Jaa, jag ska inte klaga fast det har varit långa dagar på skolan. Vi har läst runskrift och fornsvenska. Riktigt kul faktiskt! Men att dessa språk är grunderna till det språk vi talar idag, det hade jag ibland lite svårt att inse. Vissa ord hade ett uttal som gjorde att man höll på att vricka tungan av sig när man skulle läsa dem högt. Men, men... det gick över förväntan. Jag börjar däremot förstå varitfrån Tolkien fick uppslagen till det egna språk han uppfann i sina böcker. Det språket har ungefär lika många "tungvrickande" ord som fornsvenska och runsvenska... fast det är ju förstås mer obegipligt. Nu är det bara att sätta sig och läsa och plugga inför den kommande tentan... Ja inte Sagan om ringen förstås utan några andra, antagligen inte riktigt lika spännande, böcker...

Trixa hade också roligt i Härnösand. Hon träffade en ny kompis, Dimma. Dimma är en gul labbe som just nu bor hos Sandra som jag och Trixa bor hos när vi är i Härnösand. De hade onekligen mycket trevligt tillsammans och kunde ligga långa stunder och bara "knapra" på varandra. Annars var det en populär lek att springa omkring med en tuggknut, ibland ha dragkamp och ibland bara retas genom att spring fram och tillbaka i lägenheten och undvika att den andra fick tag på leksaken. Jag konstaterade snabbt att mina kläder inte är lämpade för vissa labradorer. Den t-shirt som jag haft under dagen, var efter ca 10 minuter i Dimmas sällskap, mer gräddgul än sin ursprungsfärg svart. Tur att man har extra kläder... =) 

Rebecca verkar ha haft roligt under de dagarna som jag var borta. Men trots detta känns det mycket bra att hon alltid blir lika glad av att se mig när jag kommer tillbaka. Tänka att en mamma kan vara så bra... Tyvärr har hon varit lite tussig och igår kväll hade hon troligen feber. Hon var varm och fick en alvedon och sedan somnade hon.
Rebecca är ett snällt barn och det är sällan som hon vaknar på nätterna. Det gjorde hon däremot i natt. Vid 4-tiden satte hon sig i sängen och sa högt att hon ville ha en macka. Efter en stunds övertalning om att det var mitt i natten somnade hon om för att vakna ungefär 2 timmar senare och vilja samma sak igen. Men då tror jag att det var mest prat medan hon egentligen sov för hon somnade om nästan på en gång. De är härliga de små liven...

Eftersom febern var borta när hon vaknade så åkte Anders, jag och Rebecca till Sundsvall. Vi stannade på farmors jobb och hälsade på en stund. Rebecca passade på att rita lite och att ta en rundtur i lokalerna. Väl i Sundsvall var vi på IKEA och inhandlade nya bäddmadrasser till våran säng. Lite annat smått och gott hittades också. Rebecca blev så förtjust i en illröd IKEA spargris och en Pippi bok. Hon fick också en gungstol men den har hon inte fått se ännu eftersom den fortfarande ligger ouppackad i kartongen ute i bilen. Får se om hon får den imorgon...

I helgen ska jag jobba... Känner mig inte helt laddad för det än, men det är ju en hel dag kvar imorgon då man kan bygga upp motivationen. =)

Näe, nu är det nog dags att krypa ner i sängen. Go'natt!

Jag trivs så fruktansvärt bra på mitt arbete nu! Igår var vi ett härligt gäng som jobbade tillsammans och det är i de lägena som jag egentligen vill fortsätta plugga så jag kan jobba kvar på gruppbostaden.

En av mina arbetskolleror berättade om sin micro igår. Jaha, tänker man nu. Hur intressant kan en historia om en micro vara... Jo, det kan jag tala om. Vi fyra som jobbade igår satt och tjöt av skratt i säkert 20 minuter medan han berättade.

Allt började med att han skulle poppa micropopcorn. In med påsen i micron och sen vred han tiden på kanske en 10 minuter. Medan popcornen skulle bli klara passade han på att busa rejält med hunden inne i vardagsrummet för att efter ett tag mitt i busstunden, stanna upp och fundera på vad i h*vete det var som luktade så illa. Minnet av att stoppat popcornen i micron kom rusande tillbaka samtidigt som han kom in i köket. Där fanns inte längre något som liknade ett kök utan istället såg han en grå tjock rök som nådde från golvet och till strax över midjan. Ett snabbt ryck i kontakten gjorde att micron stannade och sedan fort ut med det, svarta förkolnade, som var kvar av popcornpåsen i micron. Efter att ha vädrat ur lägenheten började allt återgå till det normala.
Det enda som inte längre var normalt var lukten som kom varje gång luckan till micron öppnades. Ja, ja tänkte han det är väl bara att torka ur den ordentligt. Fram med trasa och diskmedel och sedan är den som ny... NOT! Efter mycket torkande och skrubbande fanns lukten fortfarande kvar. Jaså, här krävs starkare grejer tänker man naturligtvis då... (eller?)... ja han gjorde ialla fall det. Efter lite letande i städskåpet kommer han åter in i köket och börjar spreja micron med toalett rengöringsmedel(!). Detta resulterade emellertid bara att han håller på att "kolavippa" av den otroligt stickande lukten som toarengörningen avger.
Efter att ha vädrat ytterligare i köket för att få bort den stickande lukten torkar han ur micron igen. Ja, nu är väl lukten borta iallafall... Men icke, det luktar brända popcorn med en blandning av fränt rengörningsmedel... Ingen lukt man vill ha i en micro direkt. Jaha, vad gör man då? Man får nys om att det fungerar jättebra att ta bort lukt med hjälp av ättika. Dåså, fram med ett stort glas och i med ättika. In med glaset i micron och sedan gör han någonting som väl ingen hade kunnat drömma om... Han startar micron på högsta effekt... eftersom han tänker att riktigt mycket "ättiksånga" måste göra susen! Han ser ättikan koka i glaset i micron, men trots mycket idoga försök är lukten fortfarande kvar... (De som brukar använda ättika mot dålig lukt vet att man inte ska värma upp den utan bara låta den få stå och dra åt sig lukten ett tag) Slut summan blir dock att micron snabbt kastas ut på bron eftersom den nu luktar otroligt illa. Som han beskrev det så var det 100 gången värre än innan han började göra rent den... Nåja tanken var ju god.

Vi hade väldigt roligt åt hans lilla berättelse ett långt tag.

Förövrigt så är Trixa skendräktig vilket hon visar med att gå omkring och samla ihop alla sina leksaker för att sedan placera dem i mitt knä. Det är inte bara en gång per dag som det händer att man tillslut sitter med ett berg av gosedjur i soffan... Måtte det gå över snart!

Nä nu är klockan mycket och jag ska upp och jobba tidigt. Kanske bäst att man tar och går till sängs...

Nu börjar sommaren lida mot sitt slut... Om två veckor börjar åter pluggandet för min del. Fast det känns faktiskt skönt att få börja igen... Så man blir färdig någon gång!

Rebecca har varit iväg och vägt sig och mätt sig och tänka sig, hon har ÄNTLIGEN passerat 10 kg!!! Närmare bestämt 10 kg och 350 gr samt hela 87 cm lång (eller kort om man så vill).

Jag har varit på higschool reunion...det vill säga klassåterträff med alla (nästan) som man gick i 9:an med. Snacka om att det var roligt att träffa alla igen. Många har flyttat långt härifrån och man har varkligen inte träffat dem på 10 år. 10 år sedan man gick ut 9:an... usch, snacka om att man känner sig gammal.
De flesta hade inte förändrats så mycket till det yttre så man kände åtminstone igen alla.Några hade fått barn, några hade gift sig... ja det var blandad kompott. Jag har däremot för mig att det bara var killar som ännu var singlar... En trevlig kväll var det iallafall. Vi satt och pratade gamla minnen, vissa minnen var ända från när vi gick i 3:an. Passade också på att spela lite kubb (eller kung eller vad det nu heter) tillsammans. Dessvärre började vi med det ganska sent, därför blev det ganska avancerat att lyckas träffa efter ett tag då man inte såg vad man skulle kasta på. Men roligt var det! Bilder från det kommer så småning om...

Trixa blev getingstucken i helgen. Tur att jag hade med mig kortisontabletterna. Hela nosen svällde upp och blev som en tennisboll. Läpparna var i snitt två centimeter i diameter och hon var mycket olycklig. Men som tur var la sig svullnaden efter bara några timmar och då blev hon sig själv igen. Hon fyllde också 5 år i helgen och gick därmed helt över i våran ägo! Så nu tillhör bakdelen också oss!

Jaha, då var semestern slut och knogandet fortsätter. Nåja det har ialla fall hunnits med en hel del under semestern.
För några veckor sedan var Reecca, jag, mormor och morfar till Åre i tre dagar. Vi bodde på hotell och badade varje dag. Rebecca bara älskade det, tur att hon inte blivit så pass stor att hon har hunnit tänkt tanken på att man kan ha egen pool hemma...om man har plats, vilket inte vi har.
Vi var också och åkte kabinbana. Rebecca tyckte det var hel kul.Som synd var blåste det mycket så det gick inte att vara ute när vi väl var uppe på toppen. Men vi fikade där uppe och åt glass, vilket var lika uppskattat.


Sambon och jag var till Åseslemarknad. Rebecca fick vara hemma hos momo och moffa undertiden. Men hon stortrivs ju där så det var absolut inte synd om henne... Tänk vad skönt det kan vara att få gå omkring och skrota runt på en marknad en stund på dagen och sedan få sätta sig i solen, dricka någonting gott och bara njuta av livet.

Jaha, över till någonting annat. Idag har vi varit iväg till BVC för vägning och mätning. Resultatet... JIPPI!!! Hon har passerat 10 kg, för att vara exakt vägde hon 10350 gram och var 87 cm lång.

Trixa har åter igen lite problem med att öra. Annars mår hon prima... Nu är det bara några få dagar kvar sedan är hon min på riktigt!!

...har varit skön även om det har regnat en del. Vissa detaljer av helgen skulle jag dock kunna ha klarat mig utan...

I fredags packade jag och Rebecca för att åka till mommo och moffa och även till farmor. Att packa med den 2,5-åring är inte den lättaste saken i världen, det kan jag säga. Ibland är det så att när jag packar ner så packar hon upp... Just den här gången gick det faktiskt bra och hon lät sakerna ligga kvar i väskan. När vi hade packat allt och dessutom burit ut nästan alla väskor var vi klara att åka, det var bara Rebecca som skulle ha sin solhatt på huvudet innan vi var klara för avresa. Det var bara det att solhatten var spårlöst borta... Man skulle kunna säga att den hade upplöst från jordens yta, för i lägenheten fanns den inte. När jag frågade Rebecca vart hon hade lagt den sa hon: -"Mamma, den borta." (Som om jag inte visst det själv) Nåja, tålmodig som man är så frågar man: - "Vart hade du den sist då? Är den uppe?" Dottern svarade då lyckligt: - "Jaaa!"  Vi gick tillsammans upp och letade och hittade NOLL. Jag frågade då: - "Är du säker på att den är uppe? Är den inte nere?" Dottern svarade då, lika glatt: - "Jaaa!" ...å vi gick ner och vände upp och ner på hela lägenheten på nedrvåningen och kammade hem lika mycket NOLL som uppe. I det ögonblicket konstaterade jag att hon inte fattade alls vad jag menade när jag frågade vart hon hade lagt solhatten. Jag kunde frågat om hon lagt den på månen och hon hade nog svarat ja. Jaha, vad gör man då? Efter att ha letat i över 30 minuter...varm och svettig efter att ha letat sig halvt fördärvad sa jag: - "Kom Rebecca, vi struntar i solhatten. Vi åker förbi ICA och ser om vi hittar en ny." Dottern svarar: - "Mmmm, vi åker färn mamma!" När vi tillsammans kommit ut i hallen upptäcker jag att Rebecca inte längre har på sig sina foppa-tofflor... Säger då lugnt och sansat: - "Rebecca, varför har du inga skor?" Dottern ler mot mig och svarar: - "Dom borta mamma!" Efter att ha räknat till 10 för att inte explodera säger jag lugnt: - "Vart har du lagt dom då? Är dom uppe?" Dottern svarar: - "Jaaa!" (Låter detta bekant eller?) Vi gick upp och letade och hittade, efter en kvart, skorna i hennes säng under täcket (!)... Man nog kan man bli utbränd för mindre!

Nåja, efter många om och men kom vi ju iväg och vi var in på ICA och hittade en ny fin solhatt samt lite godis (ja,ja jag vet att det inte var lördag). Rebecca slocknade som ett ljus i bilen och sov hela vägen. När vi kom fram till farmor var hon pigg och glad och lika svettig som om hon var nybadad. Farmor höll på att ta fram vilt ur frysen eftersom hon skulle träna hund i helgen och Rebecca klappade en frusen kanin. Hon påpekade dock att den var lite kall... =) Jag och farmor fnissade lite och la tyst till... - "Ja, och den är lite död också..."

Efter ett tag upptäckte jag att jag hade någonslags kletig vit substans på insidan av armen. Ja, ja alltid var det väl något tänkte jag och torkade bort det. Efter ytterligare ett tag såg vi att Rebeccas kjol satt lite lustigt bak till. Kjolen var som lite uppdragen på ena sidan och såg ut som om den satt som limmad på vänster lår. Efter en undersökning insåg vi att det satt en fast klibbad godis mellan kjolen och benet. Farmor tog på sig att göra rent barnet medan jag gick ut i bilen för att leta reda på en ren kjol. Jag öppnade Rebeccas väska och vad hittar jag överst i den måntro? Ja, det kan ni väl aldrig gissa...eller?...Jo, där låg SOLHATTEN! Den hade hon tydligen packat ner alldeles själv.. vilken duktig liten tjej man har!!!
Ja det var historien om den försvunna solhatten...

Annars i helgen har vi mest varit hemma hos mommo och moffa. Rebecca blir alltid väldigt plåster-nödig när hon är där... Nu i helgen har vi gjort upptäckten att hon blir lika nöjd om hon får en tejp på finget som ett plåster. - "Moffa, ja ha lite ont där." säger hon och pekar på ett finger... hon får sedan antingen ett plåster eller en bit tejp och det spelar ingen roll vilket finger du sätter det på. Bara det är på så blir det genast bra.

I lördagskväll var hon mycket trött...kockan var strax efter 20 och det var dags att varva ner. Den lilla virvelvinden (Rebecca) som tyckte att det var ett perfekt tillfälle att träna sig på att göra kullerbyttor fick två alternativ av mig: -"Du får antingen lägga dig i sägen eller får du sätta sig och slappna av i mommos famn." Och gissa vad den lilla räkan säger: - "Vaddå då mamma?" Ja, man ska inte skratta men jag kunde naturligtvis inte låta bli... det var bara ett så klockrent svar...

Trixa ska i veckan vara hon farmor eftersom Rebecca, jag, mommo och moffa ska åka på semester till Åre. Just nu är Rebecca kvar hos mommo och moffa och de kommer in i morgon för att hämta upp mig. Själv är jag i stan eftersom jag måste jobba en stund på förmiddagen. Det känns mycket tomt i lägenheten... inget barn...ingen hund... och ingen sambo... Ja, ibland är det väl skönt att få lite tid för sig själv... de händer ju inte så ofta direkt. Nä nu är det nog läggdags så man orkar upp imorgon.
Tjingeling!

Idag har vi vart ner till Storsjön och badat... vissa mer än andra. Själv blötte jag fötterna, Rebecca var nakenfjärt och plaskade och doppade sig till naveln... Trixa är dock ingen badkruka utan kastade sig glatt ut i vattnet och var helblöt från topp till tå...hmm...tass kanske det blir... Hon skuttade dessutom glatt omkring oss andra som inte tyckte att vattnet var lika varmt och skönt och skvätte för fulla muggar. Nåja, roligt hade vi!!!
När vi kom hem några timmar senare var det meningen att vi skulle gå över till grannen och äta lunch, vi skulle bara hem och lämna vagnen och göra toalettbesök. När jag emellertid kom ut från toaletten hade Rebecca krypit upp i soffan och somnat, så lunchen uteblev...


Det här är min badgalning Trixa...

Å det här är också hon fast i en något mer avslappnad stil...så här ser hon oftast ut på kvällarna...

Nisse har varit nämnd i en kommentar... För de som inte vet så är Nisse en häst av rasen Nordsvensk. Han är stor och brun och har ett hjärta av guld. Rebecca har för första gången våga sitta på honom och varit överlycklig när hon fått rida på honom till hagen.

             

Ja, hon är inte så stor på honom direkt. Benen når ju nästan halvvägs ner över magen. Kanske Nisse borde banta lite... =) ... Men med ett stadigt tag i manen gick det ändå alldeles utmärkt att sitta kvar!
(WOW, jag lyckades till och med få in bilder... kors i taket!)
 

Tredje semesterdagen... solen skiner, fåglarna kvittrar och det är otroligt skönt att bara sitta och må gott. 

Idag har Rebecca, Trixa och jag varit till en granne och kikat på kattungar. Rebecca är överförtjust och vill gärna bära på dem. Det märks ändå att hon är van vid djur för hon är försiktig när hon lyfter upp dem. Trixa var självklart också glad och snosade på dem på alla ställen hon kom åt. Hon busade...eller försökte busa... med en av de äldre katterna, vid namn Mysen... Det slutade med att hon studsade fram och tillbaka framför Mysen medan han stirrade på henne och försökte lista ut vad sjutton hon höll på med. Men inte ett enda fräsande... När hon, efter ett tag la sig ner framför honom gick han fram och puttade på hennes nos med tassen, men inte en enda klo var framme. Då gav hon honom en slick så han rök baklänges in i buskarna... Nåja, det var roligt att se dem...

På eftermiddagen var Rebecca och jag ute på lekplatsen. Hon provkörde sin motorcykel ute för första gången. (Mamma har portat den från köket sedan hon "burnade" i köket och lämnade svarta spår efter sig på golvet...) Hon klättrade i klätterställningen och åkte rutchkana. Gungade och lekte tillsammans med en av grannpojkarna i sandlådan. Efter ett tag gick vi över till en av grannarna och hälsade på. Där hittade Rebecca en stoooor blå boll... Det var en medicinboll... Sen stod hon och hoppade på den som om det vore en studsmatta och bara tjöt av skratt...

Imorgon om det blir fint väder ska vi ta och gå ner till sjön och bada...